Den Lilla Flickan Och Hovtången

	  		
       C  G7    C                        F     C 
På en gata i förorten, finns ett vackert litet hus. 
        F               C     F       C     G7 C 
Uti trädgår´n står en pappa med sitt barn i lila blus. 
C                  G7   C                         F     C 
-“Lilla flicka”, säger pappa. “Kom och hjälp mig med en grej.” 
        F           C      F       C     G7       C 
“Ser du Saaben i garaget, kan du tvätta den med mig?” 



       C  G7    C                        F     C 
Flickan tvättar med en trasa, över Saabens motorhuv, 
        F               C     F       C     G7 C 
Men sen tappar hon intresset, för hon är ju bara sju. 
C                  G7   C                         F     C 
Lilla flickan har en docka, som hon leker med ibland. 
        F           C      F       C     G7       C 
Hon tar upp den där i bilen, låter dockan dansa fram. 


       C  G7    C                        F     C 
Flickan är i andra tankar, det är inte illa ment. 
        F               C     F       C     G7 C 
Dockan repar hela lacken, pappan märker det för sent. 
C                  G7   C                         F     C 
“Men vad gör du jävla unge?! Nu är Saaben helt i tu!” 
        F           C      F       C     G7       C 
och han höjer ena handen mot sin tjej i lila blus. 


       C  G7    C                        F     C 
I sin vrede glömmer pappan, att han har nåt i sin grepp. 
        F               C     F       C     G7 C 
I sin hand han har en hovtång när han får sin lilla knäpp. 
C                  G7   C                         F     C 
I  en sal på lasarettet, finns en tjej med krossad hand. 
        F           C      F       C     G7       C 
Fylld med ånger för sitt vandåd, finns en far vid hennes barm. 


       C  G7    C                        F     C 
Pappan gråter milt och stilla, han är vilsen han är rädd. 
        F               C     F       C     G7 C 
Och han hulkar och han stammar, i sin skam vid flickans bädd. 
C                  G7   C                         F     C 
Men sitt brutna lilla finger pekar flickan mot ett bord,  
        F           C      F       C     G7       C 
“pappa ge mig mediciner, för min smärta är så stor.” 


       C  G7    C                        F     C 
Pappan springer bort till bordet, nåt för smärtan vill han ge. 
        F               C     F       C     G7 C 
Men i denna vilda brådska händer det som ej får ske. 
C                  G7   C                         F     C 
Pillerburken bipackssedel har små bokstäver på, 
        F           C      F       C     G7       C  
det är starka mediciner med en röd triangel på. 


       C  G7    C                        F     C 
Flickan ska ha fyra piller, pappan räcker över tolv. 
        F               C     F       C     G7 C 
Flickan vägrar ta så många, han får göra det med våld. 
C                  G7   C                         F     C 
Det är sorgligt det som hände, för det här finns inga ord. 
        F           C      F       C     G7       C 
Flickan sväljer sina piller, och blir utsatt för ett mord. 


       C  G7    C                        F     C 
-“Så ja, så ja, lilla flicka. Du mår bättre inom kort.” 
        F               C     F       C     G7 C 
Säger pappan till sin flicka när hon sakta domnar bort.